Mikaela, 16
NÀr jag lÀste din del om hur du brukade tacka nej till dina kompisar för att gÄ hem och vÀnta pÄ pappa blev jag bÄde rörd och förbannad! Hur kan man som pappa bara överge ett litet barn?
/Rebbii
Jag heter Andreas Viklund och jobbar pÄ Utbildningsradion och ett radioprogram som heter Barnaministeriet  och som handlar om allt som rör barn och ungdomar och deras tillvaro. Just nu hÄller jag pÄ med ett program om skilsmÀssor och ska göra ett reportage om hur det Àr att vÀxa upp med en frÄnvarande pappa  vilka spÄr det lÀmnar och vilka kÀnslor som kan komma (sorg, ilska, hat och sÄ vidare). Jag gick in hÀr i forumet för att kolla lite hur det resoneras kring det hÀr och sÄ kom jag fram till ditt inlÀgg och blev alldeles berörd. Shit, att man kan behandla sitt barn sÄ.
Jag skulle gÀrna vilja prata med dig om de hÀr sakerna, men eftersom det Àr ett bÄde svÄrt och viktigt Àmne (och vÀldigt personligt) sÄ förstÄr jag att du har en massa frÄgor och tveksamheter inför att prata med en journalist. SÄ om du kÀnner att du har lust sÄ fÄr du gÀrna kontakta mig pÄ andreas@radiomakaren.se eller 0708-55 45 66 sÄ kan jag förklara mer och berÀtta om vad vi gör. Men det kan vara bra att veta din berÀttelse Àr viktig och att om vi kommer överens om en intervju sÄ kan vara anonym.
Jag hoppas att vi hörs!
Andreas Viklund
Radioproducent
0708-55 45 66
andreas@radiomakaren.se
// Kajsa !
Submitted Jul 16, 2006
|
Mikaela has met her father |
|
Mikaela would like to meet her father |
|
Mikaela tried to contact her father, but recieved no reply |
Min pappa bara försvann nÀr jag var 5 Är. Min mamma och min pappa separerade nÀr jag var runt 4 Är. Varje helg hÀmtade han mig och min bror för att Äka till honom. Men en dag kom han inte, han varken ringde eller nÄnting och vi fick inte tag i honom.
Varje dag efter skolan gick jag hem för att sÀtta mig och vÀnta pÄ honom, det pÄgick lÀnge. Jag var för liten för att förstÄ att han hade lÀmnat mig. NÀr mina vÀnner frÄgade om jag ville göra nÄgot sÄ sa jag: "Nej jag kan inte, jag ska hem och vÀnta pÄ pappa". Pga det förlorade jag ocksÄ mÄnga vÀnner.
Den jobbigaste tiden var nÀr jag blev lite Àldre och började förstÄ att han verkligen hade lÀmnat mig.
Jag har skrivit runt 100 brev till honom, utan att fÄ svar. Förut lade jag all skuld pÄ mig sjÀlv, men nu har jag inte alls samma kÀnsla av att det var mitt fel att han stack.
Det som har hjÀlpt mig mycket Àr att skriva ner mina tankar och kÀnnslor.
Jag skulle vilja trÀffa min pappa igen, men jag vet inte om jag vÄgar, jag Àr rÀdd att han inte alls Àr som jag tÀnkt mig eller som jag minns honom.
Varje dag efter skolan gick jag hem för att sÀtta mig och vÀnta pÄ honom, det pÄgick lÀnge. Jag var för liten för att förstÄ att han hade lÀmnat mig. NÀr mina vÀnner frÄgade om jag ville göra nÄgot sÄ sa jag: "Nej jag kan inte, jag ska hem och vÀnta pÄ pappa". Pga det förlorade jag ocksÄ mÄnga vÀnner.
Den jobbigaste tiden var nÀr jag blev lite Àldre och började förstÄ att han verkligen hade lÀmnat mig.
Jag har skrivit runt 100 brev till honom, utan att fÄ svar. Förut lade jag all skuld pÄ mig sjÀlv, men nu har jag inte alls samma kÀnsla av att det var mitt fel att han stack.
Det som har hjÀlpt mig mycket Àr att skriva ner mina tankar och kÀnnslor.
Jag skulle vilja trÀffa min pappa igen, men jag vet inte om jag vÄgar, jag Àr rÀdd att han inte alls Àr som jag tÀnkt mig eller som jag minns honom.
3 comments:
Oct 29, 2006, Rebbii wrote:
hej, jag Àr en tjej pÄ 14 som sjÀlv blivit övergiven i perioder (3 Är hÀr och 5 Är dÀr osv)... Efter mkt om och men har jag fÄtt kontakt med min pappa och umgÄs med honom... NÀr jag lÀste din del om hur du brukade tacka nej till dina kompisar för att gÄ hem och vÀnta pÄ pappa blev jag bÄde rörd och förbannad! Hur kan man som pappa bara överge ett litet barn?
/Rebbii
Jan 22, 2007, AV wrote:
Hej Jag heter Andreas Viklund och jobbar pÄ Utbildningsradion och ett radioprogram som heter Barnaministeriet  och som handlar om allt som rör barn och ungdomar och deras tillvaro. Just nu hÄller jag pÄ med ett program om skilsmÀssor och ska göra ett reportage om hur det Àr att vÀxa upp med en frÄnvarande pappa  vilka spÄr det lÀmnar och vilka kÀnslor som kan komma (sorg, ilska, hat och sÄ vidare). Jag gick in hÀr i forumet för att kolla lite hur det resoneras kring det hÀr och sÄ kom jag fram till ditt inlÀgg och blev alldeles berörd. Shit, att man kan behandla sitt barn sÄ.
Jag skulle gÀrna vilja prata med dig om de hÀr sakerna, men eftersom det Àr ett bÄde svÄrt och viktigt Àmne (och vÀldigt personligt) sÄ förstÄr jag att du har en massa frÄgor och tveksamheter inför att prata med en journalist. SÄ om du kÀnner att du har lust sÄ fÄr du gÀrna kontakta mig pÄ andreas@radiomakaren.se eller 0708-55 45 66 sÄ kan jag förklara mer och berÀtta om vad vi gör. Men det kan vara bra att veta din berÀttelse Àr viktig och att om vi kommer överens om en intervju sÄ kan vara anonym.
Jag hoppas att vi hörs!
Andreas Viklund
Radioproducent
0708-55 45 66
andreas@radiomakaren.se
Jun 29, 2007, Kajsa wrote:
Hej ! min pappa övergav mig och min syster ! precis som din. mina förÀldra skillde sig och vi trÀffade honom först varannan vecka sen blev det varannan helg och en dag ringde han bara till min mamma och sa att han aldrig mer ville trÀffa oss. sÄ vi Äkte aldrig mer till honom. jag var sÄ liten dÄ att jag förstog inget men det gjorde min syster. under Ären nu har jag börjat tÀnkt pÄ det mer och mer. jag skickar brev och julkort men fÄr ingenting tillbaka. jag brukar trÀffa min farmor ibland i hemlighet för pappa vill inte att hon ska trÀffa oss. han sa att vi förstörde hans liv. jag har inte trÀffat han eller pratat med han pÄ sex Är ungefÀr !// Kajsa !
