My story is very complicated i think. IÂ'ts not just the fact that i have never seen my father. He doesnÂ't know that i exist...! How can I tell him after all these years? How do you begin a letter or a phonecall? He is about 67 years I think and any day it can be too late. Sometimes IÂ'm thinking about giving it up and next time I feel that it would be wrong if we never met. I know about him but he donÂ't know about me. Should I let him be and "save" his family or shall I tell him?
I think I need som good advice!!

2 comments:

Hej! Mitt namn är Joan, jag har aldrig träffat min far men jag försöker att hitta honom. Jag anser nämligen att det är alla "barns" rättighet att få veta vem som är ens förälder. Din pappa var ju med vid tillverkningen och förhoppningsvis vet han hur ett barn blir till. Så go for it sök upp honom innan det är försent.

Hej,

Jag tycker att du ska ta kontakt med honom. Om han skulle gå bort, tror jag risken är större för att du kommer ångra dig för att du inte tog kontakt, än att du gjorde det.
Om han har en mobil som du kan ringa, är det ju inte säkert att hans familj behöver få reda på det. Då ger du honom möjlighet att välja om han vill berätta för sin familj eller inte. På något sätt tycker jag också att han har rätt att få veta att du finns.
Min pappa vet inte heller att jag finns, och jag vet inte vem han är - men om jag visste, så skulle jag kontakta honom även om det fanns risk för att jag skulle bli besviken.

lycka till!